HATAR MIG JÄLV

Ja, mitt självhat har nått sitt max. Sedan mamma dog har jag låtit mig själv förfalla.. Jag vet ej hur jag ska ta mig ur detta. Jag saknar mamma helt galet mycket!! Men det är så klart inte fog för att behandla mig själv illa. Fan vad jag HATAR mig själv.

CORONALÄGET 7/11-20

Antal bekräftade smittade i Världen: 49 268 036 Norden: 240 861 Sverige: 146 461 Skåne: 12 641 Blekinge: 1154 Gotland: 544 Antal döda i Världen: 1 242 352 Norden: 7407 Sverige: 6022 Skåne: 297 Blekinge: 19 Gotland: 7

Hösten...

Ja, det var sannerligen länge sedan jag skrev sist. Det har varit en ganska jobbig höst. Saknar min mamma kollosalt mycket. Och Selma är inte bra. Såret (som ej läker) hon fick i somras har blivit större och det har kommit fler.. Veterinären tror att det är elakartade tumörer och hon tycker vi ska avliva henne, och det vet vi att vi måste.., men när...? Hur? Hon är ju glad och pigg (bortsett från artrosen då..) och hon äter som hon ska, och hon e fjåmpig och alldeles underbar! Men såren är nasty, jag sover med henne och får byta lakan ofta. Och nu verkar hon också besväras av dem. Vi vet att tiden är nära..., men vi klarar det inte.. Jag dör när jag tänker på det. Önskar så att hon bara kunde somna in så vi slapp ta beslutet. Har nu jobbat som bitr kommunombud i ett par månader. Det e mycket att sätta sig in i, alla är så erfarna. Men de är också hjälpsamma. Coronan har kommit in i ett andra våg nu... Vi var den enda skolan som redan i september började med växelvis fjärr för åk 2 o 3. Men efter lovet kom direktivet i Malmö att 25 % av elevern ska vara hemma (mest för att hindra smittan i samhället), och de flesta kör nu att 1/3 e hemma. Nu har vi även involverat ettorna. Jag tycker det e ganska skönt. I tisdags var det val av ny president i USA, det är dock inte avgjort än, men mest troligt vinner Joe Biden över Trump... Men det e galet jämnt. I torsdags var det vår 4-åriga bröllopsdag. Vi firade sedvanligt på restaurang Que. Menyn var mums, men jag hade, precis som förra året, önskat lite mer sälta. MEN KVÄLLEN VAR FANTASTISK!!! ÄLSKAR DIG ROBBAN!!!!!! 17 år tillsammans!!!!

Min mamma finns inte längre..

.. och nu börjar jag tro/fatta det, men ändå INTE!!! I morgon e det ursättning. Hade jag bott i K-na, så hade vi sk varit där, men att bo i en annan stad med ansvar för elever sätter en i en annan sits. Jag har inte sagt adjö än, och jag tror inte jag någonsin kan det.. HUR kan folk tycka att gråt e terapi? För mig e det det som gör mig till en död.. Fan vad jag hatar detta!! SAKNAR MAMMA SINNESSJUKT MYCKET!

SKÖRD

Vi har massor av bönor och sockerärtor, pac choi, tomater mm i år.

BEGRAVNING

Det har varit sinnessjukt stressigt den senaste tiden... På jobbet har det handlat mycket om hur vi ska kunna minska smittspridningen och om vi ska införa delvis fjärr för åk 2 o 3. Vår chef ville det, och adresserade det till sin chef, som dock initialt sa nej till de olika enheterna. Sedan drogs det tillbaka, och rektorn fick själv bestämma. Hon ville då att våra fack skulle stå med i skrivelsen, men det ville ej jag, då vi ej haft en omröstning bland medlemmarna hur de vill ha det, plus att jag tycker att det är ett rektorsbeslut (plus so). So o rek blev nog lite stött. Ja ja, nu ska det iaf införas från och med måndag, och trots att jag föredrar att ha vanliga lektioner, så tror jag att det är bra att 1/3 är borta varje dag.

Jag är numera på LRs kansli 3 em i veckan (tis-tors). I torsdag skulle vi efter jobbet dra till K-na, så jag lände mig stressad, dessutom så var jag väldigt nere den dagen, mamma skulle ju ändå begravas dagen efter.. Mötet drog ut på tiden och jag kände andnöd.. Men vi kunde iaf dra och lämna Selma hos Johan och sedan direkt köra till Lby. Så vi kom fram kl. 19. Gick inom pappa. Gerd var där, hon skulle sova där. Sedan middag och dryck hos Ekdahls. Jättekul trots omständigheterna.

På fredagen var det dags. Kl 10 åkte vi upp till Augerum för mammas begravning. Den började 10.30, och höll på i ca 40 min. Pga corona, så får det ej förekomma fler än 50 pers i samma rum (förutom på skolor...), så det vara bara mammas syskon med resp o pappas syskon (ej Ingalill) med resp (i kyrkan var även mammas frisör Mia och våra kusiner Lars (med resp), Susanne och Jeanette). Det var MYCKET fin begravning. Pappa hade ordnat ett sådant fint program, valt psalmer som alla kunde + musik som var deras kärlekslåtar (Iglesias och Orbinson plus ett klassiskt stycke som han brukade spela för mamma i slutet för att ge henne ro). Prästen var också bra. Det var tufft, men då jag ännu ej fattat, så gick det ok. R och Nellie var de som var mest öppet ledsna. Pappa också så klart. Efter begravningen var jag typ på väg att ringa henne för att berätta om den, som att det ej var hon som var begraven. Hon hade älskat att jag hade berättat om den, vilka som var där, vilka som grät, maten mm. Men hon finns inte mer, så det gick ej... :(

Pappa ville att jag skulle gå igenom henne kläder, så det gjorde jag. Låter kanske märkligt, men jag plockade ihop 2 fulla kassar med fina kläder. Gerd tog också det som passade henne. Sedan åkte vi hem. Vi hade med oss Gerd och släppte henne i Norje.

Dagen efter steg jag upp tidigt, då kl. 8 var det åter dags för Kongressen (LR). Jag var sååååååå tim i huvudet, så att jag tog mig igenom dagen (jag hade iaf tur, mitt utskott slutade 90 min före utsatt sluttid, nämligen 19.30, så jag var hemma till 20) är ett under. Kan dock tänka mig att det e lite surt att jag ej stod upp för en i kanslites motioner, men den ena höll jag inte med om, och den andra som var uppe på borde precis i slutet och alla var slut, fattade jag inte riktigt..
Mannen tog brädan till Khamn och hade en fantastisk dag för sig själv :). Han var hemma vid 22.

På söndagen åkte han till Sölvesborg för att möta Mattias, så jag hade hela dagen för mig själv. jag var helt numned och dåsig i huvudet. Kollade på många avsnitt av USAs Biggest loser.

Storhandlade efter jobbet i måndags, och igår sprang jag. Känner mig fortfarande lite fucked i huvudet. Jobbade på kanslite igår också.

Tiden gör inte ett skit

Iaf läker det inte ett enda jävla sår! Men visst, jag anstränger mig förvisso inte ett skit för att anamma verkligheten, utan låtsas som att allt e som vanligt. KAN PÅ RIKTIGT INTA TA IN DET!!!!! MIN MAMMA KAN INTE VARA DÖR! JAG KOMMER ALDRIG FATTA DET!

Så vad jag gör är att kväva mig med jobb mm. Då jag är fackligt ombud, och numera även bitr kommunalt ombud för LR, så har återstarten av skolan varit brinnande för mig. Självklart är de som är i gravida el i riskgrupp/har anhöriga i dessa grupper, oroliga. Trots att gemene man ej dör, så finns det undantag, plus att även gemene man kan bli väldigt sjuk. Och jag hade lektion i onsdags, och bortsett från att de sitter en o en i de salar där det går, så beter eleverna sig som vanligt..

Hade utb inför Kongressen tis o ons em. Möte med ledningen ons, och möte på kanslitet mån. Och på onsdagen hade jag sessutom mitt fötsta möte med förvaltningen (hök18, men bla gy-chefen). Kurs med LR i Ystad Saltsjöbad tors-fre (åt, åt o åt, men sprang iaf en halvmil innan middagen (mr swishade vin och drinkar till mig <3). Bröt min social fobi o anslöt mig till resten på kvällen för både spa o shuffle innan jag beställde en sängfösare o drog mg till mitt fina rum.

Efter givande utb, där jag dessutom fick mina poster, så lämnade vi Ystad (och mina lurar som jag glömde där..) i ÖSREGN, väl behövligt - är så torrt o kvavt o varmt nu! typ 28-30 g och kvaaaaaaaaaaavt!

Vi var hemma igår (fre) kväll, men idag for vi ut till stugan för att måla andra strykningen på husen. R kitade.

Förra veckan grundade vi klart plus drog på första rundan färg. Johan kom ut på lör em. Och när vi målat klart för dagen, tog vi båten ut o badade. Vi festade o förberedde middagen. Kl, 20.45 kom Johans nya tjej Linn ut. Och efter middagen blev det FEST. Dagen efter kom sorgen o knackade på ryggen, och jag var sängliggandes hela dagen medan R målade uthuset i kanske årets varmaste dag..

Pappa ringer ofta, e ledsen. Det e jag också. Bävar för begravningen på fredag...

Fattar (PÅ RIKTIGT!!!!!!!!) ingenting!!!!

Nej, det e faktiskt så det är. Jag var där då det skedde och all logik pekar dit, men ändå går det ej in i mig. Hon kan inte finnas mer, det bara e så. Och visst det att jag ej fattar, det hjälper mig att överleva, men ändå vill jag ringa henne som vanligt; och ja, jag tror på ett sätt att jag kände henne annorlunda, då våra samtal (lååånga varje söndag och ofta mitt i veckan) handlade ej om kan du kissa hunden el så (förvisso också viktiga samtal), utan om våra liv o våra tankar om livet mm. Jag tror också att det e svårare för mig att fatta då jag inte träffade henne fysiskt mer än ett 2-5 g per år. När jag i förrgår skulle skriva på hennes minnessida blev det tungt. Fina foton fanns av henne. Hon var så jäkla fin! Och pappa var så söt mot henne på hennes dödsbädd, matade, klappad, kammade o masserade henne, plus sa fina saker. TOOOOOOM.

Ikväll e jag själv, vilket faktiskt e skönt. Tänkte slöa framför tv:n, men den var sönder.., så jag städade istället. Drack o åt onyttigt.

Är från igår tillbaka på jobbet igen (jag har ej varit sjukskriven, möjligen kommer det..). Konstigt, men skönt, att träffa kolleger igen. Vissa mer oroliga än andra för smittan. Nu känns det ok (dock hostade en kollega mycket och obehindrat idag..), men nästa vecka när ungdomarna kommer, då lär det bli värre..

VÄRK och SORG (3-4 augusti)

Vaknade med rejäl träningsvärk. Vaknade dessutom sent då vi kom hem från sjukhuset vid 6 på morgonen. Efter frulle åkte K och jag in till mamma (och pappa). Hon var i ännu sämre skick då, 39.7. Vi åkte hem en sväng på em för att äta mat. Vi 19-tiden åkte vi tillbaka för att vaka. Kl. 4 när pappa hade somnat sittandes bredvid mamma, så upptäckte K och jag en annan typ av ansträngd andning, och vi förstod att de kommer böja vända nu. Vi väckte pappa, hon kallade på sköterskan Eva-Marie (Mia). Vi satt där sedan och såg henne kämpa så tappert ända in i det sista. Jag och pappa höll henne i varsin hand, Katrin klappade henne på benen. Flera gånger trodde vi att hon tagit sitt sista andetag, men efter ett par sekunder kom hon tillbaka; men då det verkligt sista andetaget tog, då visst pappa och jag det, då hon tryckte till i handen. Klockan var då 05.16, 4/8-20. När vi 30 min senare tog ytterligare farväl av henne, så hade de klätt henne och satt blommor i hennes händer. Hon var fortfarande varm. ÄLSKADE MAMMA, HUR SKA JAG KUNNA LEVA UTAN DIG?????????????? Nu vill jag bara hem till min man och mina djur; men det e en del att fixa här. Tur att jag har min syster. Och min pappa så klart. Och givetvis min systers familj och mina fina vänner och min släkt. Men jag är bara TOM och jag förstår faktiskt inte vad som har hänt, att det var min lilla mamma som låg där på sängen. Fy fan!

Bastasjö

fick besök av mig i morse. Jävlar vad kasst skyltat på rundorna. Det blev iaf en mil (planen enl rundorna var 6,5 km..). Det gick på 62.30, men det var svinjobbig terräng med rötter utav bara helvete + backar som fan. Följde sedan med K och T ut på deras "hittaut" som är en typ av orientering i K-na. Så idag har det blivit många steg.

K och jag åkte in till mamma och var där i 3 h. Hon var mycket dålig idag. Feber och knappt ej vid medvetande. :( Slutet verkar vara nära, och enda anledningen till att jag ej bryter ihop, är jag faktiskt inte fattar det. Grät dock hela kvällen i fredags. Min lilla fina mamma. Jag döööööör. Igår tog jag denna bild på oss. <3

Tommy bjöd på pizza på kvällen. Pappa e hos mamma.

Dag 13 och hemma

Steg opp 04.10. Kl 5 var vi förbi AM och S för att hämta djuren. Alla 4 lyckades sova lite på färjan som avgick 06.20 (framme 09.15). Det var en helt ny färja, så hytten var fräsch! :)

Jag körde hem, och vi var hemma ca 13.30. Hade från början tänkt åka direkt till K-na, men jag var HELT slut. Tvättade 3 maskiner, handlade, fick p-bot, vattnade, plockade disk, lagade middag och däckade runt midnatt.

Steg upp strax efter 7 på lördagen. Handlade grönt på Abdos. Kl. 10 åkte jag till K-na. For direkt till sjukhuset för att möta upp pappa och besöka mamma. Hon var vaken hela tiden (jag var där i 90 min), men hon kan varken röra sig eller prata, men jag tyckte hon pratade med ögonen, så jag tror att hon vet att jag var där. Sorgligt iaf... :(

Pappa fyllde år, så Katrin och Tommy (som jag bor hos) hade fixat mat som grillades. Pappa kom vi 16.30 och åkte in till mamma igen vid 18. Vi gick en promenad och Nellie och Calle mötte upp oss. Deras kök e nu nästan färdigt, så fint!

Vi kollade David Batras show sedan, men jag somnade nästan. Väl i säng kunde jag ej somna (och inte heller K el T visade det sig).

Dag 12

R var dålig i magen så jag sprang själv. Valde 5 km och slog sommarrekord (28.27. Den sista km på 5.11). Därefter började vi packa. Sedan åkte vi till Julia och Kristoffer för att kolla på deras hus de köpt ute i Stånga (nästa 5 mil från Visby). Sedan tillbaka och packa klart + städa upp i rummet.

På kvällen var vi på avskedsmiddag hos AM och Stig. Jättegod oxfilé med potatisgratäng.

Sedan hem och säga adjö till Jenny m familj. Kommer sakna dem alla. Det har varit så kul att lära känna dem. De e fantastiska med barnen. Här är ett nackskratt:

Dag 11

R kitade, så efter frulle snörade jag på mig dojjorna och sprang rakt ut från huset (in på grusvägar) och efter 5 km vände jag. Jag fixade milen på under timmen (59.56, så på håret ;)).

Efter det städade jag undervåningen. Sedan åkte vi till R:s gamla barndomsvän Gibba, som är musikproducent och som har flyttat tillbaka med sin holländska familj till Ön. R och han har ej setts på typ 20 år.De bor i Lummelunda. Så impad att frun o barnen har lärt sig svenska på 1 1/2 år - hon jobbar inte ens här, utan hon jobbar på tv i Holland. De var iaf jättetrevliga.

Efter det åkte vi till stan, då vi skulle bjuda AM och S + Jenny med fam på middag ute som tack för att de passat djuren och att vi fått bo hos dem. Det var SVINKALLT!

Dag 10

Inleddes med ett tur på P18. Jag sprang 7.5, R 5. Gick jättebra.

Efter frulle innan vi åkte in till stan och gick på Garaget (handlade lite) och systemet. Efter det åkte vi hem till AM och Stig. Sedan till huset och fixade oss innan middag hos Annelie och Thomas. AM och S var också där. Fick Annelis goda sallad och pavlova.

Innan dess så pratade jag med pappa och Katrin. De sa att det var riktigt illa med mamma. Det finns dock ingen plats på färjorna innan fredag (då vi ju ska åka hem enl plan). Katrin satte dock luren vid mammas öra då de var där, så att jag fick säga saker jag ville att hon skulle veta. Huu vad jag gråter.

Dag 9

Även i natt vaknade jag kl 3 och var pigg..., denna gång dessutom med mensvärk... :( Somnade om omkring 4.30. Steg upp 07.38. Innan 10 var vi på P18 och sprang. Jag 7.5 på nytt bästa, och R fick ont i knäet och haltade runt på 5:an och körde lite styrka efter det.

Efter dusch så for vi till en affär vid namn "Verkstaden". Den hade inget direkt, dock så var det glassförsäljning där, och turligt nog var Clara där med leverans, så vi fick gratis glass.

Efter det åkte vi och handlade lite åt Stig o AM och sedan for vi dit och åt frallor (till lurre) - lyx med bröd ;).

Innan jag skulle köra R till stan för att han skulle träffa David, så kom Burren och en polare till honom förbi. Trevligt!

Jag körde inom Kvarnen (Intersports outlet) på vägen hem, men hittade inget.

På kvällen grillade Erik hel lax till oss, till det ugnsbakade primörer. Ytterst gott. Nu ligger jag o softar och väntar på att R vill bli hämtad, vilket nog dröjer ett par h till.

Pratade med Katrin innan. I morgon ska mamma få sin vårdplan. Hon hoppas få vara med under samtalet.

Dag 7 & 8

Kl 08.30 for vi. Jimmie i sin bil och vi i vår. Vi åkte först upp och ställde Jimmas bil där vi skulle avsluta rutten, sedan tog vi vår bil ner till Ireviken där vi påbörjade vår vandring. Min väska var tung, R:s tyngre. Vi gick i 2 h innan vi slog upp lägret på planerad plats. Ett asnice ställe med eldstad, ved, bord och t.o.m. en liten stuga. Under varndringen mådde jag ej så bra, tänkte på mamma.. Men så fort vi kom fram lyckades jag koppla bort allt (det fanns inte heller någon täckning). Jag läste min bok, drack vin, åt mat och mådde fint, liksom både R och J. R gjorde sedan 5 tärningar så att vi kunde spela yatzy. Prjoffs! :D

Jag sov i R:s hängmatta och han i sitt nya enmanstält. Jag gick nästan nykter till sängs vid 23.30. Vaknade kl 3 och tänkte på mamma och att korna i hagen kanske skulle komma.. Somnade om vi 4 och sov till 7.20. Satte mig vid havet med 157 svanar framför mig och läste ut min bok.

Vandringen till bilen tog ca 1 1/2 h.

Det var en fantastisk vandring! Den gjorde så gott för själen.

Tillbaka här så kom S och AM förbi o pratade. Mysigt. Jenny hade dessutom fixat till uteplatsen och målat muren! Jättefint!

På kvällen åt vi pizza från Byssan! R och Elliot kollade en film, och jag läste ur min bok - en reportagebok om svenska män som köper sex i Thailand...

Dag 6

Vi sprang ej i morse. Istället förberedde vi inför morgondagens vandring innan vi åkte för lunch för svärisarna. Det blev lyxlunch, dvs porterstek. På kvällen fick jag ett tråkigt samtal från pappa. De kommer gissningsvis inte att behandla mamma längre, utan hon kommer att få palliativ vård. Jag dog och ägna större delen av kvällen till att gråta och packa inför vandringen. Ringde pappa senare igen och grät som ett barn...Jag vill inte förlora min älskade mamma!!!!!!!

Dag 5

Vi sprang på P18. Jag 7.5 och R 5 (för han har ont i knäet, men han körde på utegymmet också). Det gick riktigt bra idag.

Sedan handlade till festen vi skulle ha på kvällen. Vi hade bjudit över Nybergs. Thomas och Moa kom (Anneli kom senare, hon jobbade, även Stig och AM kom. Jimmie var på travet och Clara jobbade. Vi bjöd på mexikans afton och bjöd på tacos. R gjorde en god bål, och brassade på 4 kg färs i muurikan. Vi hade också fixat lite dekorationer. Det var jättetrevligt. Och vi 23-tiden åkte de hem.

Dag 3 och 4

Idag packade vi ihop oss tidigt och alla här på Hästnäs, dvs både Erik, Jenny och barnen + mannen och jag, for till Östergarn och campade på det nya stället R och jag letade upp förra året. Det var jättebra ställe. Lätt att parkera. Vi åkte efter resning av tält och intagen lunch, till Sandvikens strand och badade + åt rökta räkor vi köpte vid fiskeläget. Efter det åkte vi till lägret en liten stund för att sedan återvända till fiskeläget för att fiska. Jag ringde då min syster som berättade att mamma var jättedålig, svag, vimsig o så. Hon berättade också att det skulle anordnas kalas för henne (dvs dagen efter mitt samtal med Katrin). Hennes syskon ville det, och "det är nog hennes sista födelsedag". Jag bröt ihop. Jag bet ihop och försökte att inte tänka för mycket på det resten av kvällen. Jimmy kom ut ett par timmar. Vi grillade kylle på muurikan och hade pastassallad till det. På natten regnade det gansa mycket, men på morgonen var det åter fint väder, och vi for efter frulle och ihoppackat läger till Sandviken igen och var där ett par h. Det var blåsigt som fan, men solen sken (oftast). Vi ringde och grattade mamma, men det var inte min mamma som svarade, det var någon som knappt kunde prata och som var både svag och frånvarande. :( Efter att vi kom hem, så somnade R, medan jag drog till P18 och sprang 5 km. Då ringde pappa, de hade fått ta mammam till akuten. Hon fick stanna kvar. :(

Vi lagade thai på muurikan på kvällen.

Dag 2

Inleddes också med ett pass på P18. 7,5 km. Efter det drog vi till stan för att ev handla lite; men vi hittade ingenting, och trots corona var det stor trängsel... Dessutom så regnade det. På kvällen var vi bjuda på middag hos AM och S. Grillad fläskfilé med grönsaker i ugnen. Mysigt att se djuren <3.
Det regnade på kvällen och var dimmigt då vi körde tillbaka till Hästnäs.

Dag 0/1

I lördags packade vi ihop oss, och typ exakt 16 lämnade vi Malmö för färd mor O-hman/Visby. Allt gick kalas, men hur i helvete kan 3 h från O till v kännas som 10????? Väl framme väntade VÄLKOMNA pizzamackor hos de de bästa svärisarna man kan ha. Djuren blev kvar, medan vi styrde kosan mot Hästnäs där vi pga coronan bor under vår vistelse här.

När vi vaknade gav vi oss ut på ett löp på 7.72 på P18. Sedan var vi och svärisarna på världsmästarfika hos Moa som har flyttat till ett boende i ny byggnad. Som ett himmelrike! Och kladdkakemuffinsarna var inte bara goda för att vi är WW:are, utan de var TOPP.

På kvällen tända vi medhavda muurika och grillade!

Mysigt!

Kul med kidsen! :D

Sedan den 6/7 har det

förstås hänt "massor", men inte "massor"..

Kommer nog att gå tillbaka med mellanhändelser, men nu blir det rapport från La Isla.

Mamma o pappa

Fick visa leg

på Systemet i lördags! Hahaha! 47 år!

Och nej, jag ser sannerligen inte ut att vara i mina 20... Det var nog 2 år sedan sist, tror det var på min 45-årsdag.