Tiden gör inte ett skit

Iaf läker det inte ett enda jävla sår! Men visst, jag anstränger mig förvisso inte ett skit för att anamma verkligheten, utan låtsas som att allt e som vanligt. KAN PÅ RIKTIGT INTA TA IN DET!!!!! MIN MAMMA KAN INTE VARA DÖR! JAG KOMMER ALDRIG FATTA DET!

Så vad jag gör är att kväva mig med jobb mm. Då jag är fackligt ombud, och numera även bitr kommunalt ombud för LR, så har återstarten av skolan varit brinnande för mig. Självklart är de som är i gravida el i riskgrupp/har anhöriga i dessa grupper, oroliga. Trots att gemene man ej dör, så finns det undantag, plus att även gemene man kan bli väldigt sjuk. Och jag hade lektion i onsdags, och bortsett från att de sitter en o en i de salar där det går, så beter eleverna sig som vanligt..

Hade utb inför Kongressen tis o ons em. Möte med ledningen ons, och möte på kanslitet mån. Och på onsdagen hade jag sessutom mitt fötsta möte med förvaltningen (hök18, men bla gy-chefen). Kurs med LR i Ystad Saltsjöbad tors-fre (åt, åt o åt, men sprang iaf en halvmil innan middagen (mr swishade vin och drinkar till mig <3). Bröt min social fobi o anslöt mig till resten på kvällen för både spa o shuffle innan jag beställde en sängfösare o drog mg till mitt fina rum.

Efter givande utb, där jag dessutom fick mina poster, så lämnade vi Ystad (och mina lurar som jag glömde där..) i ÖSREGN, väl behövligt - är så torrt o kvavt o varmt nu! typ 28-30 g och kvaaaaaaaaaaavt!

Vi var hemma igår (fre) kväll, men idag for vi ut till stugan för att måla andra strykningen på husen. R kitade.

Förra veckan grundade vi klart plus drog på första rundan färg. Johan kom ut på lör em. Och när vi målat klart för dagen, tog vi båten ut o badade. Vi festade o förberedde middagen. Kl, 20.45 kom Johans nya tjej Linn ut. Och efter middagen blev det FEST. Dagen efter kom sorgen o knackade på ryggen, och jag var sängliggandes hela dagen medan R målade uthuset i kanske årets varmaste dag..

Pappa ringer ofta, e ledsen. Det e jag också. Bävar för begravningen på fredag...

Fattar (PÅ RIKTIGT!!!!!!!!) ingenting!!!!

Nej, det e faktiskt så det är. Jag var där då det skedde och all logik pekar dit, men ändå går det ej in i mig. Hon kan inte finnas mer, det bara e så. Och visst det att jag ej fattar, det hjälper mig att överleva, men ändå vill jag ringa henne som vanligt; och ja, jag tror på ett sätt att jag kände henne annorlunda, då våra samtal (lååånga varje söndag och ofta mitt i veckan) handlade ej om kan du kissa hunden el så (förvisso också viktiga samtal), utan om våra liv o våra tankar om livet mm. Jag tror också att det e svårare för mig att fatta då jag inte träffade henne fysiskt mer än ett 2-5 g per år. När jag i förrgår skulle skriva på hennes minnessida blev det tungt. Fina foton fanns av henne. Hon var så jäkla fin! Och pappa var så söt mot henne på hennes dödsbädd, matade, klappad, kammade o masserade henne, plus sa fina saker. TOOOOOOM.

Ikväll e jag själv, vilket faktiskt e skönt. Tänkte slöa framför tv:n, men den var sönder.., så jag städade istället. Drack o åt onyttigt.

Är från igår tillbaka på jobbet igen (jag har ej varit sjukskriven, möjligen kommer det..). Konstigt, men skönt, att träffa kolleger igen. Vissa mer oroliga än andra för smittan. Nu känns det ok (dock hostade en kollega mycket och obehindrat idag..), men nästa vecka när ungdomarna kommer, då lär det bli värre..

VÄRK och SORG (3-4 augusti)

Vaknade med rejäl träningsvärk. Vaknade dessutom sent då vi kom hem från sjukhuset vid 6 på morgonen. Efter frulle åkte K och jag in till mamma (och pappa). Hon var i ännu sämre skick då, 39.7. Vi åkte hem en sväng på em för att äta mat. Vi 19-tiden åkte vi tillbaka för att vaka. Kl. 4 när pappa hade somnat sittandes bredvid mamma, så upptäckte K och jag en annan typ av ansträngd andning, och vi förstod att de kommer böja vända nu. Vi väckte pappa, hon kallade på sköterskan Eva-Marie (Mia). Vi satt där sedan och såg henne kämpa så tappert ända in i det sista. Jag och pappa höll henne i varsin hand, Katrin klappade henne på benen. Flera gånger trodde vi att hon tagit sitt sista andetag, men efter ett par sekunder kom hon tillbaka; men då det verkligt sista andetaget tog, då visst pappa och jag det, då hon tryckte till i handen. Klockan var då 05.16, 4/8-20. När vi 30 min senare tog ytterligare farväl av henne, så hade de klätt henne och satt blommor i hennes händer. Hon var fortfarande varm. ÄLSKADE MAMMA, HUR SKA JAG KUNNA LEVA UTAN DIG?????????????? Nu vill jag bara hem till min man och mina djur; men det e en del att fixa här. Tur att jag har min syster. Och min pappa så klart. Och givetvis min systers familj och mina fina vänner och min släkt. Men jag är bara TOM och jag förstår faktiskt inte vad som har hänt, att det var min lilla mamma som låg där på sängen. Fy fan!

Bastasjö

fick besök av mig i morse. Jävlar vad kasst skyltat på rundorna. Det blev iaf en mil (planen enl rundorna var 6,5 km..). Det gick på 62.30, men det var svinjobbig terräng med rötter utav bara helvete + backar som fan. Följde sedan med K och T ut på deras "hittaut" som är en typ av orientering i K-na. Så idag har det blivit många steg.

K och jag åkte in till mamma och var där i 3 h. Hon var mycket dålig idag. Feber och knappt ej vid medvetande. :( Slutet verkar vara nära, och enda anledningen till att jag ej bryter ihop, är jag faktiskt inte fattar det. Grät dock hela kvällen i fredags. Min lilla fina mamma. Jag döööööör. Igår tog jag denna bild på oss. <3

Tommy bjöd på pizza på kvällen. Pappa e hos mamma.

Dag 13 och hemma

Steg opp 04.10. Kl 5 var vi förbi AM och S för att hämta djuren. Alla 4 lyckades sova lite på färjan som avgick 06.20 (framme 09.15). Det var en helt ny färja, så hytten var fräsch! :)

Jag körde hem, och vi var hemma ca 13.30. Hade från början tänkt åka direkt till K-na, men jag var HELT slut. Tvättade 3 maskiner, handlade, fick p-bot, vattnade, plockade disk, lagade middag och däckade runt midnatt.

Steg upp strax efter 7 på lördagen. Handlade grönt på Abdos. Kl. 10 åkte jag till K-na. For direkt till sjukhuset för att möta upp pappa och besöka mamma. Hon var vaken hela tiden (jag var där i 90 min), men hon kan varken röra sig eller prata, men jag tyckte hon pratade med ögonen, så jag tror att hon vet att jag var där. Sorgligt iaf... :(

Pappa fyllde år, så Katrin och Tommy (som jag bor hos) hade fixat mat som grillades. Pappa kom vi 16.30 och åkte in till mamma igen vid 18. Vi gick en promenad och Nellie och Calle mötte upp oss. Deras kök e nu nästan färdigt, så fint!

Vi kollade David Batras show sedan, men jag somnade nästan. Väl i säng kunde jag ej somna (och inte heller K el T visade det sig).

Dag 12

R var dålig i magen så jag sprang själv. Valde 5 km och slog sommarrekord (28.27. Den sista km på 5.11). Därefter började vi packa. Sedan åkte vi till Julia och Kristoffer för att kolla på deras hus de köpt ute i Stånga (nästa 5 mil från Visby). Sedan tillbaka och packa klart + städa upp i rummet.

På kvällen var vi på avskedsmiddag hos AM och Stig. Jättegod oxfilé med potatisgratäng.

Sedan hem och säga adjö till Jenny m familj. Kommer sakna dem alla. Det har varit så kul att lära känna dem. De e fantastiska med barnen. Här är ett nackskratt:

Dag 11

R kitade, så efter frulle snörade jag på mig dojjorna och sprang rakt ut från huset (in på grusvägar) och efter 5 km vände jag. Jag fixade milen på under timmen (59.56, så på håret ;)).

Efter det städade jag undervåningen. Sedan åkte vi till R:s gamla barndomsvän Gibba, som är musikproducent och som har flyttat tillbaka med sin holländska familj till Ön. R och han har ej setts på typ 20 år.De bor i Lummelunda. Så impad att frun o barnen har lärt sig svenska på 1 1/2 år - hon jobbar inte ens här, utan hon jobbar på tv i Holland. De var iaf jättetrevliga.

Efter det åkte vi till stan, då vi skulle bjuda AM och S + Jenny med fam på middag ute som tack för att de passat djuren och att vi fått bo hos dem. Det var SVINKALLT!

Dag 10

Inleddes med ett tur på P18. Jag sprang 7.5, R 5. Gick jättebra.

Efter frulle innan vi åkte in till stan och gick på Garaget (handlade lite) och systemet. Efter det åkte vi hem till AM och Stig. Sedan till huset och fixade oss innan middag hos Annelie och Thomas. AM och S var också där. Fick Annelis goda sallad och pavlova.

Innan dess så pratade jag med pappa och Katrin. De sa att det var riktigt illa med mamma. Det finns dock ingen plats på färjorna innan fredag (då vi ju ska åka hem enl plan). Katrin satte dock luren vid mammas öra då de var där, så att jag fick säga saker jag ville att hon skulle veta. Huu vad jag gråter.