Lunch

Igår bjöd min man mig på lunch. Skulle ha ätit på måndagen och firat "Alla hjätans dag", men det var stängt då. Lunchen var så god. Handdragna nudlar med flankstek!

Enzo är världen sötaste katt!

(Tror ej jag sagt det, men min syster har nytt jobb, lärare på sjuksköterskaprogrammet på BTH! :D)

TRÄNINGEN OCH VALLÅSEN

Min träning har ej varit så bra i januari. Har inte känt mig på topp och varit väldigt trött. Men den 4/2 tog jag tag i det och gick till gymmet 8 morgonar i rad. Och dag 9 steg vi upp i ottan för att åka till Vallåsen för att åka utför. Det var första gången för mig. Jag fick gå i skola, ch som tur var hade ingen anna anmält sig, så jag fick privatlektion 1 h och 15 min (privatlektioner är annars dubbelt så dyrt). Det gick över förväntan, så efter den tiden så åkte jag i den blåa backen (hade föredragit om en grön backe hade varit öppen dock, nu fck jag mest öva på att bromsa och ej trilla). Men jag e nöjd över min prestation, det var också väldigt kul, trots att just då var backen väldigt isig och i kanterna (där jag ofta var...) också drivig).Vi kom 08.30 och åkte hem vid 16. Mysigt att göra något ihop också. R var dessutom jätteduktig på snowboard (jag åkte skidor).

STORM

Ja, sista helgen i januari bjöd på rejäl storm. Så när jag var i Höllviken under måndagen efter det, så åkte jag för att kolla till stugan. Altandörren hade då blåst in, skenan hade böjts. Jag kämpade som en galning för att få bukt på den, fick SINNESSJUK träningsvärk pga det..., men lyckades inte. Fick åka in till stan och hämta min man, och tillsammmans lyckades vi efter om och men att få tillbaka den. Men det var inte bara dörren som var i förödelse. Det är översvämning och hela havsbottnen ligger nu på land..

Anledningen till mitt besök i H var att jag på morgonen hade tagit mitt blodtryck (jag hade under söndagen köpte en blodtrycksmätare till R, och vi testade mitt bara för skojs skull (hans var normalt)), och det visade sig att mitt var alarmerande högt, 185/111. PANIK! Gick till skolsköterskan och det visade detsamma. Fick en tid i H på em, och då hade det sjunkit något, tror 180/95. Fick en ny tid på torsdagen, och då var det nere på 145/75. Ska ditt nu på torsdag också.

Den 28/1 var

det ett helt år sedan vår älskade Francisca lämnade oss. Vi som stod henne nära träffades först på kyrkogården för att sedan sluta upp hemma hos oss för en knytisfika. Fint!

Men denna fredag började inte så bra. R var i Sälen med jobbet, och jag vaknade av att jag hade fått ett meddelande av min svärmor att jag genast skulle ringa henne. Hon berättade då att min mans bror sent kvällen innan hade fått en allvarlig stroke. Och på grund av att det STORMAR (upp till 30 m/s), så kunde inte helikoptern flyga honom till Karolinska, utan det blev först 4 h senare då ett flyg från G-borg kom. De tre viktigaste timmarna är de mest kritiska... De fick besked att ena halvan inte gick att "rädda", men de lyckades väl med operationen av den andra halvan. Jag fick inte tag på min man förrän vid lunch, och han fattade först inte att det var "hans"T som hade drabbats. Det e så hemskt. Nu snart 3 v senare, så kan jag skriva att han faktiskt har gjort framsteg. Han kan borsta tänderna, krama hårt med handen och skrivit något (nästa oläsbart, men ändå inte). Och trots att högra halvan bedömdes död, har han kunna rör lite på ett vänsterben. Hoppas så att han ska vara ett sådant mirakel som kommer ut hel efter detta. Han har iaf blivit flyttad till Visby och de tänker att han kommer vistas på sjukhuset ca 3 månader.