Min mamma finns inte längre..

.. och nu börjar jag tro/fatta det, men ändå INTE!!! I morgon e det ursättning. Hade jag bott i K-na, så hade vi sk varit där, men att bo i en annan stad med ansvar för elever sätter en i en annan sits. Jag har inte sagt adjö än, och jag tror inte jag någonsin kan det.. HUR kan folk tycka att gråt e terapi? För mig e det det som gör mig till en död.. Fan vad jag hatar detta!! SAKNAR MAMMA SINNESSJUKT MYCKET!

SKÖRD

Vi har massor av bönor och sockerärtor, pac choi, tomater mm i år.

BEGRAVNING

Det har varit sinnessjukt stressigt den senaste tiden... På jobbet har det handlat mycket om hur vi ska kunna minska smittspridningen och om vi ska införa delvis fjärr för åk 2 o 3. Vår chef ville det, och adresserade det till sin chef, som dock initialt sa nej till de olika enheterna. Sedan drogs det tillbaka, och rektorn fick själv bestämma. Hon ville då att våra fack skulle stå med i skrivelsen, men det ville ej jag, då vi ej haft en omröstning bland medlemmarna hur de vill ha det, plus att jag tycker att det är ett rektorsbeslut (plus so). So o rek blev nog lite stött. Ja ja, nu ska det iaf införas från och med måndag, och trots att jag föredrar att ha vanliga lektioner, så tror jag att det är bra att 1/3 är borta varje dag.

Jag är numera på LRs kansli 3 em i veckan (tis-tors). I torsdag skulle vi efter jobbet dra till K-na, så jag lände mig stressad, dessutom så var jag väldigt nere den dagen, mamma skulle ju ändå begravas dagen efter.. Mötet drog ut på tiden och jag kände andnöd.. Men vi kunde iaf dra och lämna Selma hos Johan och sedan direkt köra till Lby. Så vi kom fram kl. 19. Gick inom pappa. Gerd var där, hon skulle sova där. Sedan middag och dryck hos Ekdahls. Jättekul trots omständigheterna.

På fredagen var det dags. Kl 10 åkte vi upp till Augerum för mammas begravning. Den började 10.30, och höll på i ca 40 min. Pga corona, så får det ej förekomma fler än 50 pers i samma rum (förutom på skolor...), så det vara bara mammas syskon med resp o pappas syskon (ej Ingalill) med resp (i kyrkan var även mammas frisör Mia och våra kusiner Lars (med resp), Susanne och Jeanette). Det var MYCKET fin begravning. Pappa hade ordnat ett sådant fint program, valt psalmer som alla kunde + musik som var deras kärlekslåtar (Iglesias och Orbinson plus ett klassiskt stycke som han brukade spela för mamma i slutet för att ge henne ro). Prästen var också bra. Det var tufft, men då jag ännu ej fattat, så gick det ok. R och Nellie var de som var mest öppet ledsna. Pappa också så klart. Efter begravningen var jag typ på väg att ringa henne för att berätta om den, som att det ej var hon som var begraven. Hon hade älskat att jag hade berättat om den, vilka som var där, vilka som grät, maten mm. Men hon finns inte mer, så det gick ej... :(

Pappa ville att jag skulle gå igenom henne kläder, så det gjorde jag. Låter kanske märkligt, men jag plockade ihop 2 fulla kassar med fina kläder. Gerd tog också det som passade henne. Sedan åkte vi hem. Vi hade med oss Gerd och släppte henne i Norje.

Dagen efter steg jag upp tidigt, då kl. 8 var det åter dags för Kongressen (LR). Jag var sååååååå tim i huvudet, så att jag tog mig igenom dagen (jag hade iaf tur, mitt utskott slutade 90 min före utsatt sluttid, nämligen 19.30, så jag var hemma till 20) är ett under. Kan dock tänka mig att det e lite surt att jag ej stod upp för en i kanslites motioner, men den ena höll jag inte med om, och den andra som var uppe på borde precis i slutet och alla var slut, fattade jag inte riktigt..
Mannen tog brädan till Khamn och hade en fantastisk dag för sig själv :). Han var hemma vid 22.

På söndagen åkte han till Sölvesborg för att möta Mattias, så jag hade hela dagen för mig själv. jag var helt numned och dåsig i huvudet. Kollade på många avsnitt av USAs Biggest loser.

Storhandlade efter jobbet i måndags, och igår sprang jag. Känner mig fortfarande lite fucked i huvudet. Jobbade på kanslite igår också.