Nyårslistan

2019 års lista 1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förtur? Fick ett nytt uppdrag som kommunförhandare för LR. 2. Höll du dina nyårslöften? Behöll fram till slutet min WW-vikt och städade vinden. 3. Blev någon/några av dina vänner förälder/föräldrar i år? Nej 4. Vilka länder besökte du? Pga av coronan är det typ reseförbud. 5. Är det något du saknat år 2019 som du vill ha 2020? Ja 6. Vilket datum från 2019 kommer du alltid att minnas? Den 4/8 när min älskade mamma dog och den 1/12 då min älskade Selma dog. 7. Vilken var din största framgång under 2018? Jag har typ bara varit ett förfall detta år.. 8. Har du varit sjuk eller skadat dig? Ja, jag blev påkörd av en bil den 6/1. Dock främst blåslagen. 9. Bästa köpet? Vi (mannen..) köpte n murikan som vi lagar mat på över öppen eld. 10. Vad spenderade du mest pengar på? Förfarnde avbetalningen av Spanien. Annars såklart mat. 11. Gjorde något dig riktigt glad? Att vi lärde känna Jennys familj/barn, då vi bodde där när vi var på Ön i somras (kunde pga av smitta ej bo hos svärisarna). 12. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2019? Vet ej 13. Vad önskar du att du hade gjort mer? Tagit hand om mig själv bättre, att jag t.ex. hade vågat sörja, att jag hade styrketränat mer (har sprungit en del iaf). 14. Vad önskar du att du hade gjort mindre? Ätit, druckit och slöat. 15. Bästa boken du läste i år? Tror Nina Schulmans bok som jag läste när vi vakade över mamma. 16. Vad gjorde du på din födelsedag? Firades fint med min man från morgon till kväll! Fab dag!!! Jag lagade smörgåstårta och mr gjorde mumsiga burgare. Jag sjöng. Vi drack. (Restaurangerna är ju nästa stängda.)😃 17. De bästa nya människorna du träffade under 2019? Både nya och onya, men jag måste säga att mina kolleger på LR är riktigt bra människor!

NYÅR 2020

Ja, året har ju varit BAJS! Och frågan var om vi skulle kunna träffa någon. Maxtalet för sammankomster (ej affärer, köpcentran, skolor) är 8 pers. Men vi åkte upp till Trosa för att fira med Dina, Calle och flickorna. Gud vad nice det var att köra den nya bilen (vet om jag skrivit att vi har en "ny" bil en Mazda 6, 2011)! Jag körde hela vägen dit (och hem). Vi körde först till deras nya yogastudio som de håller på att fixa till, blir svinbra!!!! Sedan åkte vi till huset i stan och sedan åkte jag och Calle och handlade all mat och dryck. Deras yngsta dotter Nike och jag kom väldigt bra överens. Även katten gillade barnet! :D Katten var busig och rev ner en tavla på natte vars glas sprack.. Jag märket inget (...)... Dagen efter åkte vi ut till Ängsvik. Vi åt heeeeeeeeela dagen. Vi avslutade huvudrätten kl. 23.50... Tills dess hade även Dhani och hans engelska tjej (nån artist) Alice joinat oss. Efter tolvslaget som ni nästan missade.. så blev det fest. Calla m fam gick tills sängs vi 2.30, men R, jag D och A festade och dansade som as till 5.30.. Vi hade iaf väldigt kul! Den näst roligaste nyårsafton som både jag och R haft (den roligast var vår första då Cosmo var med). Dagen efter var till en början lute seg, men den artade sig (kanske för mycket för mig..). Vi lagde pasta med musslor till lunch och pizza till middag. Kl. 10 den 2/1 åkte vi hem. Nyårsmeny 1. Rårakor med cf, rom och rödlök 2. Mannens goda musselsoppa (den med gorgonzola) 3. Ostbricka 4. Skagenröra på surdegsbröd 5. Ostron 6. Hummer 7. Rimmad tors med potatispuré 8. Choklad Dryck: Mycket bubbel mm.

JULEN och en CHOCK

Jag och mannen testade oss för corona (testerna var negativa) och efter det isolerade vi oss. Anledningen var att mina sväris skulle komma och fira jul med oss, vilket de också gjorde. De kom på tisdagen och åkte måndagen efter det. Det var jättemysigt! Vi åt och åt, kollade film mm. Verkligen superhärligt! MEN dagen innan julafton fick jag ett hemskt besked. Min älskad vän Fr (som jag pradae med några dagar innan, och som då berättade att hon hade sjuk huvudvärk, och att hon skrattade och sa att "nu när jag e u igen och har nytt jobb, så får jag säkert beskedet att jag har 3 mpn kvar att leva") fick beskedet att hon har minst 20 metastaser i hjärnan. De visste inte var modertumören var, men såg förändringar överallt. Vilken chock, och vilken sorg. Men hon är STARK och jag vet att hon kommer klara detta!!! VET!!!!!

SELMA - MITT ÄLSKADE HJÄRTA HAR LÄMNAT OSS

Sista helgen i november åkte mr till Ön. Selma började då bli sämre, svag. Jag sov här nere hos henne (annars sov hon mig där uppe, men hon ville gå ut oftare, ibland mitt i natten..). På måndagen blev hon ännu säme, och vi tänkte att på tisdag morgon åker vi till veterinären för att avliva henne, trots att jag lovat henne att jag aldrig skulle döda henne.., men vi hann inte dit. Jag tog madressen och la mig bredvid henne. Hon satt mest. Av någon anledning råkade jag slumra till, men vaknade av att hon rest sig och ställt sig vid skåpet. Hon tittade på mig och jag lyfte henne till min famn. Enzo kom direkt springande och satte sig hos henne, nosadepå henne. Han förstod att nåt var galet. Då tar hon ett större andetag och liksom krampar till lite, och jag förstår att hon är på väg bort. Jag klappar henne, och pratar lugnt med henne och hon somnar in. Men ca 10 sek senare tar hon ett nytt andetag, och somnar in.. Två gånger till göt hon det, innan jag helt känner att hon är borta (01.30, tisdagen den 1/12-20), och i det ögonblicket så resr sig Enzo upp och går. Detta var exakt samma sak som när mamma dog, exakt. Jag låg och klappade henne en stund innan jag jag gick upp och väckte mr som blev helt chockad. Vi satt hon henne länge och pratade. Hon var så söt. På morgonen så var hon kall och stel, men hon luktade precis lika gott som alltid. Vi körde henne till kreatoriet. Jag fick stanna hemma från jobbet, och som tur var hade jag fjärrundervisning både ons och tors. På fredagen var jag åter på plats, och den klass som jag skulle ha haft lektion med på tisdagen hade varit så fina och köpt en ask choklad som törst. Fasiken vad fina! Jag har gråtit en del, men precis som med mamma har jag ej haft styrkan att klara av att sörja. Därav skitlevene, ett levene som inte bara påverkar mig, utan min man..., jag e usel. Men det är ändring på det nu. Från och med den 5/1-21 ändrade jag mitt liv (är iaf min förhoppning.., annars får jag träffa någon.., jag pallar ej leva som jag gjort nu, ångesten äter stundtals upp mig), det är bara den 6/1 idag.., men två träningspass är genomförda och jag har hållt mina poäng, och ångesten äre redan betydligt (!) lättare. Men satan vad jag saknar henne, hela livet har ju varot uppbyggt runt denna vackra hund som jag kallade min bästa vän. Enzo var väldigt nere de första veckorna, men nu är han sig själv igen - tror han gillar att få alla uppmärksamhet ;). Jag hoppas att hon har kommit till min mamma, Wimme och Cosmo och att de myser och har roligt ihop. Jag skanr dem alla fyra så otroligt!!!!! Kärlek till er!!!

Kasst läge..

Kan inte påstå att det har skett mycket från det jag skrev sist, dvs för snart två månader sedan. Mitt självhat har varit obeskrvligt och jag har haft sinnessjuk ångest. Mina nätter har varit förfärliga. Coronan e total, men nu har iaf vaccinering av grupp 1 börjat (de sjuka på ålderdomshem och vissa som jobbar i hemtjänsten). De sista veckorna rådde hel fjärrundervisning i hela landet för gy. Men det har hänt andra saker som gör att mitt liv aldrig mer blir sig likt, och det tar jag i de två kommande inläggen...