Jag kan inte fatta att det kan vara så sinnessjukt kallt, jag e på väg att gå sönder i kylan. Det e ju ändå den 11 april, det borde vara på väg att bli sommar. Jag vill inte ha min pälsmössa längre, inte heller den halvt trasiga och miserabla vinterjackan. Jag har inte heller nåt att ha på mig. Mina tights försvann i Nica, och jag har bara ett par till med ett litet hål i - vilket gör att jag måste ha (nu e det ju iaf istid) mina lurviga svarta stövlar - annars syns hålet. Jag har således haft samma skor och tights hela veckan (givetvis olika överdelar, men ändå). Nu e dessutom håret typ helt grått, så jag går omkring en en tärd tofs - ska dock till frisören imorgon. Då ska även jag och Åsa på bokreleaseparty. På lördag e vi hembjudna till Johan och barnen. Jag måste köpa ett par byxor som jag kan ha medan jag går ner i vikt - jag måste verkligen det. Alla tycks hitta byxor med stretch i - varför gör inte jag det????? Min plan e att gå ner 2.5 % i veckan - det har jag faktiskt gjort, dvs. om jag inte rasslar upp i vikt tills imorgon... Lägenheten ser ut som fan - både stökigt och skitigt. Jag var iaf uppe på vinden med ryggsäckarna igår. Selma verkar lite kvällsdeppig - mens på gång? Saknar hon mamma o pappa? En lektion kvar, sedan hem och gå en riktig långis med råttan - både hon o jag behöver det! Dessutom så är jag sjukskriven även ikväll! Planen e då både att rätta och städa. Mannen ska bleka tänder idag . han e nervös, det e han rätt i... ;D. Nu ska jag ah dagens sista lektion, skööööönt - de ska dessutom skriva i datasalen, dvs. en luuuugn lektion för mig. Fick trösta en kollega precis, hon hade fått trist kritk, stackarn - sånt e riktigt bajsigt!!!!!!!! Undrar om min stamkund kommer byta tränare nu - jag e ju sjuk en hel del... Fan vad otränad jag, fluffig som en luff. Torr nåt så in i helvete nu också - ser inte klok ut!!! Åhhhh vad ajg ahr mycket att göra nu. Men när det e så stökigt och skitigt hemma e det svårt att få nåt gjort. Speciellt med feber...

Så här stor o fet e jag - vinkeln e ifs allt itom smickrande. Men jag var iaf i just denna stund väligt lycklig - och lyckligare skulle jag bli - då delfinerna simmade upp bredvid oss!!!

Nu blev jag på allvar riktigt deppig, hatar kylan och vardagen- HATAR!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar