Piiiiip

o piiiiip e vad jag hör från den lilla svarta, och hon lämnar inte mig en sekund; men jag förstår henne - jag har jobbar hela dagen fram till halv åtta nu ikväll (har GIVETVIS varit o rastat henne också). Så nu e hon sällskapssjuk. Och jag e TRÖTT! Det känns att jobba länge då man just nu bara jobbar o jobbar. Kollade mig blogg ett år tillbaka igår - fasiken vad varje år e sig likt vid denna tid. Förra året var jag dessutom rädd att jag var sjuk på allvar, så det gjorde allt värre. Och i år har jag bytt ut plugget till PT mot att jobba som en. TUR att det e superkul iaf!!! Nu mat!